Nu är det dags för xqrr-bloggen att köra igång på allvar! Den kommande veckan kommer ni varje dag att få läsa om vad vi haft för oss under våra äventyr i Mellaneuropa. Den första lägesuppdateringen får vi av Jannica och Samuel. Här nedan berättar de hur det gick till när 20 teknologer tog sig till Budapest. 

Nu har vi nått den riktiga point of no return, vi har åkt iväg på vår tio dagar långa xqrr till Centraleuropa! Resan började med gemensam träff på Helsingfors-Vanda flygplats, där vi bordade vårt flyg mot Ungern.

 

Teknologmössan är en viktig del av xqrr:en

 

Vi hade taktiskt valt Lufthansas flyg, eftersom de är ordentliga nog att servera öl åt sina passagerare, helt utan extra kostnad! I flyget försökte några tappert studera för att kunna vara lediga med gott samvete, medan andra fokuserade främst på att dricka öl och förklara för våra medpassagerare att våra stiliga huvudbonader inte var “sailor hats”, utan att vi var teknologer från Finland. Detta ledde till att teknologerna fick lyssna på många ändlösa historier om vad bänkgrannarna hade haft för sig när de studerade för 30 år sedan. Vi hoppas att vi nu under xqrr:en kommer hitta på saker som är minst lika roliga att berätta för alla studerande vi råkar sitta bredvid på flyg om 30 år!

 

Budapest, typ

 

Väl framme i Budapest blev vi upplockade av en buss som var inredd med tuffa blåa discolampor och spelade bra musik från 80- och 90-talet. Vår tappre reseledare Andreas och allas vår vän Peter rymdes inte med i bussen, så de fick åka i en egen bil där de fick lära sig många intressanta faktum om ungerskt uttal. I discobussen konstaterade vi att Ungern är ett spännande land på många sätt – bland annat har de små enkelriktade vägar parallellt med sina stora vägar. Vi vet inte riktigt vad de är bra för, men vår gissning är att man då kanske kan man köra i snabbare takt (?) eller så är de bara väldigt långa ramper som går till andra vägar (men vi såg inga andra vägar). Bussfärden avslutades med att busschauffören stannade vid sidan av en stor väg och meddelade att vi är framme. De facto var vi var ganska många kvarter från hostellet och fick en mysig promenad genom ett kolmörkt Budapest.

 

Budapest by night

 

Efter att ha orienterat oss fram till hostellet möttes vi av en fest i receptionen! Vi var inte riktigt säkra på att regeln om att man ska vara tyst i rummen efter 22.00 faktiskt stämde, då klockan var närmare midnatt och receptionens oljud (musik?) ekade långt genom korridorerna. Alla var ganska trötta efter en lång dag, så de flesta gick och lade sig, men några tappra teknologer tog sig ännu ut på en öl.

 

En ovanligt festlig reception

 

Kort sagt gick hela den första dagen otroligt bra, utan några problem – alla kom med till Budapest, vi hittade hostellet och alla fick en säng att sova i. Nu väntar vi med spänning på vad de följande dagarna för med sig.

Text och bilder: Jannica Savander och Samuel Rosas

Kategorier: Blogg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *